Mer arbete på utsidan

Det börjar bli hög tid att sätta fart med stora trädäcket, men innan det tänkte jag visa några bilder från de senaste dagarnas trädgårdsarbete.

Jag har anlagt ytterligare en gräsyta vilket betyder att huvuddelen av "stora gräsmattan" nu är på plats. Hoppas det kommer lite gräs också...

Jag köpte en liten grenkontakt som gör det enklare att köra och styra fler spridare:

När vi köpte gräs på Gustavshill skaffade vi två äppelträd också, svårt inspirerade av den unge man som hjälpte oss till rätta med val av sort och ansning. Vi insåg att vi har mycket att lära om fruktträd när han for fram med saxen. Det blev ett Ingrid Marie på sydsidan:

Ingrid Marie blir lite större och bär frukt rätt sent på hösten. Det skall egentligen stå "soligt och vindskyddat" men tyvärr finns det inga vindskyddade platser i Enlunda, åtminstone inte ute på åkern där vi bor. Men hon skall nog klara sig.

Det andra äppelträdet var en Astrakan. Ja ja, jag tog den bara för att Karl-Oscar och Kristina planterade Astrakan i Minnesota. Den står på framsidan vid matplatsen, blir lite mindre är Ingrid Marie, och bär frukt tidigare, ungefär nu faktiskt.

Nu kommer även zuchinin, med både frukt och blommor:

Och ibland får man oväntat besök, i det här fallet min gamle best man Mats som var ute och luftade Ferrarin :-).

Inflyttningsveckan

Så har det snart gått en vecka i det nya huset. Här är en liten bildberättelse.

Efter att den nya värmepumpen installerats och driftsats var det slutbesiktning i måndags. Närvarande var besiktningsmannen som representerade GAR-BO, Smålandsvillans byggledare samt vår KA.

Jag har arbetat en hel del med offentlig upphandling och märkte snart att besiktningsmannen var en riktigt stel och tråkig person när han gick in i rollen. Utmärkt. Husentreprenaden fick några enstaka anmärkningar som byggledaren kunde åtgärda omgående, såsom en läckande radiator...

...och någon glipa i listverket som fylldes igen med silikon. En repa i ekgolvet samt en läckande hängränna fick hänskjutas till tisdagen.
Grundentreprenaden, vilken har varit vår stora huvudvärk under denna process, fick två anmärkningar. Dels förekom det upp till 5 mm stora glipor i cellplastisoleringen och dels fanns det ingen stenkista för dagvatten, trots att det ingick i kontraktet. Så det verkar som om vi får gå en runda till med herr Lundgren från Eskilstuna... Han kommer inte att kunna räkna med några goda referenser från vårt håll framöver, och jag känner för de som i framtiden skall försöka skaffa en bra grundentreprenad till sitt SMV-bygge. Tänk på vad ni gör och håll ögonen öppna.

Efter en 90 minuter var det över och helt plötsligt stod jag där själv med en nyckelknippa i handen.

Vilken märklig känsla. Det var inte alls som jag hade trott. Vad gör jag nu? var frågan som poppade upp i huvudet.

Efter lite ensam kontemplation i den nya boningen tog jag mig samman och samlade ihop familjen och åkte ut till landet där vi samlade ihop det viktigaste för att kunna flytta in på riktigt. Eftermiddagens viktigaste verksamhet blev att ordna sovplatser till hela bunten, och det blev madrasser på golvet för de flesta.

Andra viktiga moment var att placera ut kaffemaskinerna...

...och börja fundera på köksön för att kunna tömma flyttlådor.

Efter första natten i huset var morgonen kall och disig, men solen bröt snart upp dimmorna.

Vid halv åtta kom snickarbossen Arne och hans task force för att reparera repan i golvet samt ordna hängrännan.

Arne har varit en klippa under monteringen av huset och kommit med en mängd bra råd om övervåning och annat.

Även onsdagsmorgonen var kall och vacker.

Onsdagens två projekt var att få bort säckar och kartonger från gemensamhetsutrymmena samt börja få upp köksön. Jag har ritat på en lite udda lösning under flera månader och efter att först ha testat att ställa stommarna på plastben valde jag att istället bygga en stabil stomme av 45x170. Här är botten med stolstassar på undersidan. Arne tyckte att jag skulle sätta hjul på den men det får vänta.

 Här har vitrindelen mot matsalen placerats...

...och här har skåpen mot diskbänken och den fyra centimeter tjocka ekskivan lagts på:

I tomrummet mellan de båda sektionerna är det tänkt att vara en vinkyl.
Under onsdagen kom också sotaren för att inspektera kaminen och imkanalen till fläkten, men konstigt nog eldade vi inte i den. Däremot tände vi en massa värmeljus vilka bland annat placerades i de höga fönstren. Det såg mycket trevligt ut utifrån, mycket trevligare än min kamera kunde skildra.

Sent på kvällen var det nästan lika kallt ute som det var varmt inne.

På torsdagskvällen inhandlades tvättmaskin och torktumlare. Stor bil och en väl förberedd tvättstuga sparade in både hemtransports- och installationskostnad.

Den kvällen började det också bli viss ordning i vardagsrummet.

Och på fredagskvällen var det kaminpremiär.

Den kombinerades med en sedan länge planerad inflyttningsritual, bland annat innehållande blinier, tre sorters rom och champagne, som vi hade tänkt att genomföra den kväll vi flyttade in men som det inte har känts som vi har haft ro till förrän nu.

Ja, ungefär så gick det till till när vi flyttade in i det hus som vi har väntat på i 9 månader.

Inflyttade!

Änklien! Idag var det slutbesiktning. Helt otippat (not!) blev det åtgärdspunkter på grunden, men husentreprenaden godkändes med några få småsaker att anmärka på och sen fick jag nycklarna. "Vad gör jag nu då?" var känslan jag fick...

Står (har inga stolar) i köket och skriver. Hittar inte USB-kabeln till kameran så bilder från besiktningen får vänta lite. Vi har hunnit med att flytta över människor och packning från det tillfälliga boendet ute på Helgö, satt in badkaret samt ordnat sängplatser till alla sex familjemedlemmar. Försöker nu få ihop köksön för att kunna stuva undan grejer, men IKEA:s plastben kommer inte att funka som fundament. Hur har ni andra gjort?

Tänk att man är villaägare på riktigt nu!

Ridning och högsta vinsten!

Idag var vi ute och bekantade oss med våra nya omgivningar i det fantastiska vädret.

Huset stod kvar och drivorna från torsdagens snöstorm hintar om att det börjar bli dags att införskaffa ordentliga snöröjningsredskap. Vi träffade en massa grannar, både boende och kommande, och pratade om Enlundas stundande barnboom. De befintliga grannarna verkar glada att få in lite nya lekkamrater till sina barn.
Uppe på Enlundavägen röjdes det skog inför kommande byggande, bland annat på Håkan och Sandras tomt.

Men målet för dagens utflykt var öppet hus på Skå Ridcenter i Eneby, 2 km väster om Enlunda. Beatrice, Desirée och Anna provade på.

Beatrice på den alldeles lagom stora Pass.

Pulkåkning efter häst.

Och jag måste bara berätta denna lilla anekdot. När tjejerna hade ridit klart inne i hallen kom en kille fram och ville sälja lotter. Jag brukar inte göra det men tänkte att de säkert behövde pengarna så jag köpte varsin till Desirée och Beatrice. Uppe i ridcentrats café hade dom ett vinstbord med lite böcker och andra saker. Desirées lott var en nit men Beatrice lott nummer 100 hade följande lapp som pris:

Ett femdagars ridläger - en ganska bra utdelning på två 10-kronorslotter. eftersom Beatrice är lite för liten än så blir det nu Desirée som går på ridläger i augusti.

Sen visade det sig att föreståndaren (tror jag) för ridcentrat brukade ängarna kring vårt hus. Han meddelade att han skulle återigen skulle börja odla gräs till hästarna, vilket vi tyckte var en utmärkt plan.

Vilken dag!

Bor på Landet

Idag har vi skrivit över radhuset till de nya ägarna och fått en massa pengar. Det är med blandade känslor man "ger" bort ett hus där man har bott i tolv år och där fyra barn har vuxit upp. De som sålde radhuset till oss hade bott där i tio år och vi tänkte att det skulle vi aldrig göra... Men så blev det. Här stänger Anna dörren för sista gången (snyft...):

Vi hoppas att det nya paret oh deras bebis får lika mycket glädje av det som vi har haft.

Så nu bor vi i det hus som jag kallade "landet" när jag var liten. Det ligger lite off och är inte ordentligt gjort för vinterboende, så det är rätt påfrestande för en fyrabarnsfamilj. Och igår kväll kom det snökaos som kvällstidningarna fyllde sina löpsedlar med. Därför var jag uppe tidigt i morse för att säkerställa att vi skulle komma ut med bilen och kunna lämna barnen för att sedan komma till banken i god tid. Här är uppfarten som jag skottade två hjulspår i i morse...

 

Begriper inte att ryggen höll efter de två senaste dagarnas flyttövningar.

Men enligt prognosen skulle det spricka upp och det gjorde det med besked. Från snöstorm till strålande vinterdag, här på väg ut mot Helgö:

Anna och jag passade på att titta på badkar efter banken. De har två varianter med svart utsida på K-Rauta som skulle se oerhört tuffa ut på vårat svarta badrumsgolv

 Jag tror i bestämde oss för Hafa Brigg efter att ha provsuttit det tillsammans.

Och Gar-Bo's besiktningsman ringde i dag också. Måndag 21 februari 10:00 smäller det.

Utflyttade

Idag har vi flyttat ut ur radhuset på riktigt. I strålande sol lastades kartonger, plastsäckar och några lösa föremål (fler än jag hade önskat) in i Statoils största bil med baklyft.

Lastningen tog en knapp timme och efter lite varmkorv och 5 minuters bilfärd till Enlunda inleddes urlastningen. Det var nu som baklyftet (Eller "lemmen" som jag sa så att Statoiluthyraren baxnade...) kom till sin rätt eftersom vi inte har någon entr'etrapp ännu. Vi backade helt enkelt fram baklyftet till dörren och bar in rubbet, lådor och säckar i vardagsrummet och småprylarna till övervåningen.

Bilen kunde lämnas tillbaka 10 minuter innan hyrtiden gick ut och jag toppade dieseltanken med 2,5 liter...

Städfirman började jobba i morse och imorgon görs det sista. Sedan är vi redo att skriva med köparna på banken på fredag.

Oerhört skönt att ha klarat av utflyttningen, även om vi inte kommit in i huset på riktigt än. Förutom den spruckna NIBE-maskinen (värmepump?), vilken tydligen led av en dålig lödning och som aldrig hänt förr, så är huset klart nu. Ja, det fattas något element och målarn hade slarvat på någon våd, men i övrigt är det färdigt.

Men innan värmepumpen är fixad så får vi hålla till godo med denna utsikt från frukostbordet:

Det kunde kanske varit värre - men vi vill in!

Jättetack till farfar Bengt och morfar Calle-Ville för hjälpen, och Alexander (16) som hellre ville umgås med polarna men som högg i bra ändå.

In orbit

Nu har vi gått in i omloppsbana, och väntar på att få landa. Radhuset är i stort sett nedpackat och imorgon bitti inleds flytt av bohag och städning. Det kommer att bli en förhandling med byggledaren om vi skall ställa grejerna på övervåningen eller i vardagsrummet.

Idag bedrevs dock visst arbete på huset. Kaminen installerades och de återstående snickerierna på utsidan påbörjades.

I kväll flyttade vi ut till min mammas sommarhus på Helgö, några kilometer väster om Ekerö. Det fungerar i några dagar vintertid och ungarna älskar det. Jag vet inte om dom har förstått att dom nog inte kommer tillbaka till sitt tidigare hem. Lite vemodigt..

Mitt bredband är nu nerpackat så det kan bli lite skralt med rapportering ett tag. Dessotom har jag fått klart för mig att jag visst har grävt ner teleröret till rätt anslutningspunkt, dvs bredvid el, och VA-servisen. Det fick jag reda på av ELTEL-installatörer som jobbade två fastigheter bort, men vilket ELTEL:s projektör som sitter i Skövde inte har någon koll på.

En helt vanlig söndag på Ekerö

Det var en fantastisk dag på södra Färingsö. Måste lägga upp några bilder från omgivningarna. De är tagna från den blivande löprundan.

 

Efter nio månader

Den sjätte maj såg 1:53 ut så här:

Den femte februari ser det ut så här:

Och här är den omtalade tapeten. Den var inte så farligt röd som befarades:

Och så avslutar vi med en idolbild.

Tegelkakel?

Sedan början av det här projektet har jag ihärdigt framfört behovet av att sätta upp tegelkakel i köket. I alla bra filmer från 80-talet som jag växte upp med (Saint Elmo's Fire kan få stå som samlande ikon) bodde ungdomarna i så kallade warehouse apartments med barlagda tegelväggar. Jag tror att det kan vara anledningen till att många män i min ålder har en dröm om tegelväggar i sina bostäder, en dröm som dock ofta får stå tillbaks för andra krafter i familjen (fruar) samt generella trender (mode). Men jag har faktiskt fått gehör för en diskret tegelvägg uvanför köksbänken. Vit inredning, ekgolv och ekskiva, rostfri fläktkåpa och tegel. Mums som Maria M skulle ha sagt.

Men nu börjar jag vackla. Vi hade tittat ut något sånt här:

Det är lite dyrt eftersom det inte är K-Rautas gipstegel, men det krävs å andra sidan bara 2,5 kvadrat eller så. Hittade till och med en kakelfirma i Bromma som sågade skivor av begagnat tegel. Detta innebar att man inte riktigt kunde veta vilken nyans man skulle få, och att det gick på 2.500:- per kvadratmeter.

Men tegel sägs vara svårt att hålla rent, och i söndags hittade vi andra, tegelliknande alternativ på Bauhaus som skulle kunna ge en tegelfasadliknande känsla, typ dom här:

Så nu vet jag inte riktigt längre. Det kanske är snyggare med ett mörkare, nästan svart kakel om man har vitt och ek i övrigt? Anna påstår att MoccaMastern och Gaggian skulle göra sig bra mot mörkt, och det låter rätt. Men skall man verkligen överge pojkdrömmen så här på sluttampen? Tillfället kommer antagligen inte tillbaka...